Mämä
Plötsligt i förra veckan ropade Olle mycket uppfodrande ”MÄMÄ” efter pappa. Det här har utvecklat sig till att bli en fråga om var mamma eller pappa är någonstans. Så fort Olle saknar en förälder säger han mycket tydligt ”mämä, mämä, mämä”. Det låter egentligen som ett mellanting av ”mamma” och ”mämmä”, men med betoning på vokalerna.
Olle över sigäven flitigt med tungan just nu, framförallt att sticka ut den, gärna många gånger efter varann. Det händeräven att han härmar vissa ljud vi säger, tex gummiplutt (gummimojäng som sitter på dörrhandtag för att skydda väggen) blev ”tutt”.