Olles blog

Alla frågar hur det går hos dagmamman och det går jättebra! Olle trivs hos Ingrid, han har vant sig vid de andra barnen och interagerar nu ledigt med båda. Dessutom blir han mer och mer självständig i sin lek, även hemma, så mamma och pappa vet inte riktigt vad de ska göra när Olle hummar runt för sig själv i vardagsrummet och fixar med sin axelremsväska och nycklar eller dukar tekalas på lekmattan.

Det enda molnet på himlen är att Ingrid hotas av uppsägning från årsskiftet om hon inte får fler barn snart. Tyvärr är inte dagmamma lika efterfrågat som dagis i Uppsala.

Olle tycker om att hjälpa till: duka, vattna blommor, plocka undan tvätten. Andra saker vill han göra själv; det är inte längre självklart att mamma och pappa får klä på och av Olle, tvätta händer och så vidare, utan detta kan och VILL Olle göra själv.

Men med orden ”hjäpas åt”, eller ”empa” som Olle säger, får mamma och pappa ibland vara med och göra saker, tex om det är bråttom att dra upp jackan.

Så har vi tågat, flugit, tågat och tågat för att komma till Gent. Vi var givetvis lite oroliga för hur Olle skulle ta flygresan, inte så att vi trodde att han skulle vara rädd men det kanske skulle vara tråkigt att sitta stilla i ett par timmar.

Vi fick lunch på Arlanda och kunde titta på några flygplan som åkte ut på startbanan och efter ett par blöjbyten var det dags att borda planet. Vi fick chans att titta in genom sidorutan på piloterna som satt och räknade med miniräknare. Olle tyckte inte riktigt om säkerhetsbältet. När planet taxade ut började Olle klippa med ögonen och samtidigt som planet satte fart på startbanan så somnade han och sov sedan i en timme och tjugo minuter. När han vaknade hade vi precis påbörjat inflygningen mot Bryssel och han fick en liten present i form av ett paket russin.

Sedan blev det ett par tågresor med stopp för mat innan familjen fortsatte till Gent och hotellet. Hotellrummet är stort och har massor av saker som ska utforskas när Olle vaknat i morgon. Idag blev det nästan direkt i säng efter att pappa skyndat ut och handlat lite att äta och dricka.

Olle försov sig idag igen. Mamma har så svårt att väcka den söta, sovande Olle, men imorgon måste mamma skärpa sig så Olle inte kommer försent fler gånger.

När Olle kom till dagmamman var de andra barnen precis på väg ut på gården för att leka. Idag var det fem andra barn, mot bara två igår. På gården fanns alla Olles ute-favoriter: rutschkana, bil med ratt, gunga, sandlåda och några såna där ”gunghästar” med stora spiraler. Olle gick direkt till bilen och började köra.

Efter en stunds lek var det dags för fruktstund medäpple. Sen gick Olle och Ingrid till sandlådan för att gräva lite. Ingrid visadeäven Olle hur han kunde hämta vatten i en pöl med spaden; det gillade Olle. Eftersom det var kallt, blåsigt och blött (men inget regn) ville de andra barnen gå in, så då gjorde vi det. Olle hjälpte till att bära in påsen med sandleksaker.

Olle hade pratat om tygtunneln redan vid frukost men väl inne var det hammaren som först fångade hans intresse. Redan idag kände Olle sig mer bekväm och efter att ha serverat mamma och Ingrid te, tog han Ingrid i handen och ville gå in i rummet där legot och en säng finns OCH där alla barnen lekte på golvet. Det gick jättebra. Det visade sig att det var klockradion som lockat, men den fick han inte röra 🙂 När det var dags att gå hem kom Olle ihåg tunneln igen och frågade flera gånger om inte den kunde tas fram, men Ingrid sa att det får vänta tills imorgon. Sen cyklade Olle och mamma hem i småregnet.

Idag var första dagen hos Olles dagmamma Ingrid. Olle började med att försova sig, vilket är ett säkert tecken på att han ärvt åtminstone sin mammas vanor.

Besöket gick som förväntat och Olle verkade komma ihåg sitt tidigare besök i maj. Det fanns många spännande leksaker: skruvmejsel, såg, leksaksspis och dockvagn. Olle vågade sig till och med på att krypa genom en lång tygtunnel, något han inte vågat pröva på det stora möbelvaruhuset. Det enda negativa är Olles ovilja att umgås med andra barn. När Olle satte på sig skorna för andra gången var det dags att cykla hem igen. Imorgon ska det bli utelek.

Efter att mamma oförsiktigt knäppt fast Olles haka när cykelhjälmen skulle på förra måndagen, vägrade Olle ha den på sig trots flera, mer eller mindre pedagogiska, försök. Men efter att ha låtit hjälmen vila flera dagar gjorde mamma ett nytt försök idag eftersom Olle verkade entusiastisk när han såg den på hatthyllan.

Lösningen visade sig vara att låta Olle själv knäppa spännet. 🙂 Det krävs lite extra trixande med hakremmen, och Olle är lite nervös varje gång, men hjälmen kom på och Olle och mamma kunde cykla till Polisen. Efter ogjort ärende, satte Olle på sig hjälmen igen och vi kunde cykla hem. Förhoppningsvis funkar det lika bra i eftermiddag också.

Olle tycker inte bara om att cykla, har tycker verkligen om att åka båt. Mormor lånade en flytväst från brandstationen och sen begav vi oss mot hemholmen. På bilden syns han sittandes i taxibåten på väg dit (hit) med solglasögonen i pannan och flytvästen på. Ett par dagar senare fick hanäven prova flytvästen när vi tog vår egen lilla båt över till Möja. Han har heller inga problem att springa omkring nere på bryggan och klipporna i flytväst och kasta kottar i vattnet eller doppa fötterna i vattnet.

Ps. Vill påpeka att vi nu lägger upp lite större bilder (det här och de två senaste inläggen till exempel) som man får fram genom att klicka på bilderna i inläggen. Hoppas att detta glädjer de som skriver ut bilder härifrån.  Ds.

Det här inlägget borde åtföljas av en video eftersom detta definitivt gör sig bäst live eller i rörliga bilder men jag tror att det nästan syns hur gullig Olle är även på en stillbild. När Olle letar efter någonting så byter har från sitt vanliga rörelsemönster till sökläge, han hukar på sig och nästan smyger fram samtidigt som han spanar av omgivningarna genom att vrida huvudet fram och tillbaka, detta oavsett om det är något litet, typ en leksaksbil, eller något stort, typ ett hus, som han letar efter.

Ps. Vi är här vid högarna i Gamla Uppsala, dock på baksidan istället för framsidan där vi brukar befinna oss. ps.

För ett tag sedan var familjen i Mariefred och hälsade på. Olle stortrivdes med de nya omgivningarna och leksakerna. Bland annat provade han på att bada fötterna i Mälaren vilket verkar varit roligt eftersom han nu gärna vill gå ner till havet och bada här på Hemholmen där vi är nu. I Mariefred fick Olleäven prova på att åka i skottkärra tillsammans med farfar, på bilden ses han lika koncentrerad som han alltid är när han har roligt.

Idag var detäntligen dags. Olle och mamma tog bussen in till stan för att hämta nya cykeln. Olle var mycket upphetsad och kunde inte sluta prata om hjälmen som låg i mammas ryggsäck. Efter en sväng till biblioteket för att låna nya böcker, kom vi fram till affären. Olles hjälm behövde justeras lite till och sen blev det enändlös väntan medan mamma fick instruktioner i hur Olles sits fungerar.

Mamma hade trott att Olle skulle vägra sitta på cykeln och att vi skulle få gå hem, alternativt att det skulle funka med en kort tur, men att Olle skulle tycka det var läskigt (som sagt han är inte super-förtjust i nya situationer), men mamma hade HELT fel.

Olle satte sig snällt till rätta i sitsen, han var inte ens rädd för cykelförsäljaren, trots att han stod nära och fixade med fotstöd och säkerhetsbälte. Sen vill Olle att mamma skulle sitta på sadeln och ALDRIG kliva av. Så fort mamma stannade för ett rödlyse pekade Olle på sadeln igen… Det hann bli fyra turer under dagen och Olle satt för det mesta tyst och tittade, utom vid ett par tillfällen när han blev mycket entusiastisk och pekade och pratade, men eftersom Olles språk kräver ögonkontakt hade mamma lite svårt att förstå vad Olle menade tyvärr. (Bild på ekipaget kommer snart.)